Nu känns det bättre i halsen. Min kurering kanske funkade ändå?
Te med honung, honungsmelon, ännu mera te med honung, vatten, vatten och åter vatten.
Känner i alla fall att orken börjar komma tillbaka, jag börjar bli rastlös.
J lovade att vi skulle försöka he oss ut i solen då jag kände mig piggare.
En liten cykeltur var tanken, till nåt mysigt tillhåll där vi kan picknicka med den resterande halvan honungsmelon.
Hoppas jag orkar.
Jag börjar som sagt bli rastlös och det finns inte mycket som är så jobbigt som att vara rastlös i huvudet och ha en kropp som inte orkar någonting alls.
Lite mer te med honing gör nog susen.

Pojkarna har också blivit förslappade när det varit så varmt.
Under soffan och i handfatet verkar vara de svalaste och skönaste platserna här hemma.
Men de har växt lite sen det senast var så varmt..
Nu har jag ingen bra bild men Ragnar är bara för söt. Han vill inte riktigt inse att han börjar bli för tjock för att ta sig in under soffan. Han "simmar" in och "sliter sig" ut därifrån. Haha. Sötnöt.

Hade inte heller någon bild på lill-Harry i handfatet, men däremot en lill-Ragnar och de var ju ungefär i samma storlek på den här tiden:


I jämförelse med stor-Harry igår:

Haha. Nötter.